Ostabilt

Det var ju vi
det var ju mer än bara vi, det var ju vi
jag hatar kvällar och nätter och tankar
hur kunde jag slänga bort oss?

allt känns så fel, för allt jag gör nu har vi gjort
och vi borde göra det nu med.
man tror alltid så mycket men det tar alltid slut, någongång
vi har upplevt och gått igenom för mycket för att kunna släppa allt

så nära och nu så jävla borta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0