En osammanhängande text

Blev helt plötsligt väldigt nostalgisk
ni vet, på ett sådant bra sätt
inte på det sättet som ger en ångest

Rygg mot rygg mitt på gatan, mitt i natten stod vi
jag faller alltid för de som inte klarar av tystnad
du påpekade att jag inte pratade
åh, kära, kära högstadiecrusher
kära, kära dagböcker fyllda med hjärtan
kära, kära dikter

"
Så förvirrad!
Och glad och du liksom, lyser upp min vardag, men ändå
är du det som får mig att inte lika självklart vara lycklig. För vem vet?
vem vet?
var det bara jag som tyckte
att det var nåt som hände
att det borde ha betytt nåt men det var inte meningen"

kära, kära åttan
kära, kära du. êtes-vous bon en France?
tu te souviens quand j'étais en amour avec vous?


I nian satte jag mig bredvid dig precis som förut. Jag väntade på att min pojkvän skulle sluta sin spanska. Det var konstigt att du inte var min pojkvän, tyckte jag.
Och precis som innan var jag tyst
precis som innan lät du mig lyssna på din musik

"Where did I go wrong, I lost a friend"

Vi var närmare vänner än vad jag kommer ihåg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0