(y)

VET NI VAD?!
JAG. HAR. INGA. LÄXOR. ELLER. PROV.
Vilket betyder att jag kan göra VADSOMHELST, VADSOMHELST JUST NU! Jag kan spela piano, jag kan göra film, jag kan städa, jag kan spela gitarr, jag kan skriva låtar, jag kan skriva noveller, jag kan öva på trummor, jag kan LEVA IGEN!
Eller så kan jag berätta om min spännande dag

Vi hade konsthistoriaprov på morgonen. Jag måste erkänna att jag blev taggad när jag såg att vi skulle skriva en krönika. Jag verkar vara den enda i hela jo-klassen som faktiskt går den linjen för att jag VILL bli journalist...
I alla fall så var det lite svårare att skriva en konsthistoriekrönika än vad jag trodde, så det gick lite åt helvete. Men eftersom jag inte hade så höga förväntningar på mig själv (jag var livrädd för att jag bara skulle få ner Britneytexter på pappret, mina anteckningar såg liksom ut såhär: )
så tyckte jag ändå att det gick ganska bra. Om jag hade gått på Katte hade jag ju lätt fått MVG, men jag tror faktiskt att man måste vara bra på riktigt på Rosendal...

I alla fall, efter lunchen gick jag, Sophie, Malin och From på upptäcksfärd. Vi hittade hemliga rum, skrivmaskiner, rum där folk dör den 18 varje månad, rymdskepp, och annat kul.

Nu sitter jag hemma med en fet kopp varm choklad. Jag vet att jag inte borde dricka varm choklad, MENeeeeeeee jag har faktiskt förtjänat den. FÖR, jag cyklade hem i regn. Jag hade tänkt stanna kvar i skolan och vänta på att det skulle sluta, men det gjorde jag inte (det är jag glad för nu för det fakking spöregnar därute). Jag drog på mig min luva och knäppte den så långt uppe att jag knappt kunde se någonting, och så satte jag mig på cykeln och cyklade iväg. Jag blev knappt blöt i ansiktet, men däremot lyckades jag cykla in i varenda vattenpöl som fanns, nylonstrumpor klarar inte sånt...
Det var ganska läskigt att cykla över dendär livsfarliga korsningen jag snackade om förut, men det gick bra. Vad som däremot INTE gick bra var att cykla genom lera.. jag hade helt förträngt att man glider i lera så jag tog den leriga genvägen. Gud vad jag vinglade! Och när jag cyklade på evighetsvägen blåste det så mycket att luvan liksom hamnade HELT framför mitt ansikte. Jag kunde inte se ALLS. Skrattade så mycket så att jag höll på att trilla av. När jag kom hem var jag helt dyngsur. Nu vet jag i alla fall att varken min jacka eller mina skor är vattentäta. HAHAHHA. Kul att jag cyklade förbi mitt ex också. Fast eftersom man bara såg en centimeter av mitt ansikte tror jag inte att han såg att det var jag.

Jag vet att ni älskar mina cykelstorys. Om jag någon gång dör under mystiska omständigheter så kan ni ju alltid gissa varför.

Ni vet hur jag alltid klagar på att jag är så dålig på att laga mat? Jag är GRYM på att göra varm choklad! Mmmmmm <333

Nu blev det här inlägget lite för långt. Hejdå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0