Skotjejen

Igår var jag på möte i Stockholm. Visst låter det vuxet? Jag ska skriva för protusmagasinet. Alltså en slags "livskunskaps/reklamtidning" för lägret jag var på i somras. Jättekul att träffa Nicolas igen, han var den enda från min lägergrupp som var där. Jag är astaggad i alla fall, ett steg på journalistvägen!

...egentligen gick jag bara på mötet för att mamma bidrog med pengar till resan, och jag behövde VERKLIGEN ett par skor från weekday som inte finns i min storlek i Uppsala. Och det låter lite bättre att säga "Kan du betala en resa till Stockholm, jag blir skribent på en tidning om du gör det" än "Kan du betala en resa till Stockholm och även mina skor jag tänker köpa där?"
Hann t o m träffa Elsa en stund, jag älskar att hon bor i Stockholm!
Pappa var tydligen också i Stockholm så vi tog samma tåg hem och hade djupa samtal om vår kommande bok "10 bevis på att människan är puckad" Eller det kanske var sju, jag vet inte, men jag är säker på att bevisen på vår oförmåga eller ovilja att använda vår kunskap, är oändligt många.

Här är skorna: (Jag vet att skärpan är värdelös. När jag åkt till Texas och Kina ska jag köpa en systemkamera)





Jag insåg nyss att dessa skor har kompletterat min skosamling jag inte ens visste att jag hade. Jag trodde typ att jag bara hade två par skor. Nu har jag helt plötsligt skor för varenda tillfälle! Dr Martens, ballerina (eller i alla fall ballerina LIKNANDE, för mina fötter vägrar bära äkta ballerina...), skejtskor, converse, gymnastikskor, finklackskor, vardagliga klackskor, och cowboyklackskor jag aldrig kommer att använda. Och nu ett par perfekta höstskor. Sen när blev jag en sko-tjej? Det är väl för att jag älskar att prova skor, det kräver inte så mycket ansträngning...

Jag hoppas att ingen tror att jag skryter om mina skor nu, för det är väl sådant som storbloggare håller på med. Förlåt för att jag försöker vara som de.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0