"Catherine Earnshaw, måste du inte få någon ro så länge jag lever!
Du sade att jag dödade dig - kom då och spöka för mig!
De som har blivit mördade brukar ju spöka för sina mördare.
Jag tror - jag vet - att det har funnits spöken här på jorden.
Var alltid med mig - visa dig i vilken skepnad du vill
driv mig till vansinne, men lämna mig inte i denna avgrund,
där jag inte kan finna dig!
O, Gud! Det är ohyggligt!
Jag kan inte leva utan mitt liv! Jag kan inte leva utan min själ!"

Åh, det var länge sedan jag grät för en bok.