Satt i köket och försökte läsa klart Svindlande Höjder när pappa började smida planer för min blogg. Han tror att jag kommer få ändlöst med läsare om jag lägger upp videos på André från höstadiet. Alltså, 1. va? och 2. Jag vet inte om jag vill att mina läsare ska vara desperata fjortisar.
Det här är inte första gången pappa kommer upp med dåliga planer för bloggen. HAN om någon är desperat. Jag visste väl att kändisskapet lockar även honom. "Jag hade chansen att bli känd, men jag tog den inte, för jag ville inte" MY ASS.

---

Idag hittade jag två påsar med muffins i frysen. När jag frågade mamma vad det var för muffins ryckte hon bara på axlarna som om det vore en värdslig sak och sa "Bara något som jag och Iris bakade för ett tag sen"
Nu undrar jag, vilken mamma bakar utan att säga det till sin dotter? Why would anyone do that? Precis när jag frågade henne det lyfte pappa på en duk och tog en stor bit tigerkaka. Jag bara gapade, det har alltså stått en tigerkaka mitt på köksbordet, och ingen har sagt något till mig. Vad är det för fel på den här familjen? Vad mer kan de tänkas hålla hemligt? En stor chokladfontän i garderoben kanske? Femton kilo godis bakom soffan? ETT HELT ICA I GARAGET? Nej, visst ja. Vi har inget garage. FÖR VI HAR INGEN BIL. INGEN I DET HÄR HUSET ÄGER ENS ETT KÖRKORT.

Och sedan tvingar de mig att köra runt de på bilsemester i England när jag skaffar bil. Well, we'll se about that...

Edit: Nu har pappa fått för sig att det är helt OK att stjäla mitt spotifykonto också.