Inatt förälskade jag mig i livet, staden, och människor
bla
bla
bla

jag ville skriva något djupt och vackert om kulturnatten, tills allt blev mer roligt än vackert och folk hamnade i min säng. Jag förstår fortfarande inte hur jag lyckades somna med fyra personer i min lilla lilla säng och en Astrid som gnällde på golvet.

Hursomhelst var kulturnatten SÅ mycket bättre än vad jag hade förväntat mig! Kulturellt på dagen, hågadalen på kvällen. Sköna människor (med vissa undantag), skratt, glädje, snefyllor, stjärnor, känslor, och promenad till hågaby fyra på morgonen. Fabian, Niklas, Astrid och Elsa stannade hos mig över "natten", och pojkarna dröjde sig kvar lite längre. Vi såg på deathproof. Igen. Jag vet inte hur många gånger jag sett den filmen.

Ni vet känslan av att vara hög på livet? Att vilja skrika av glädje och förälskelse?
Att känna att man är påväg att hitta sig själv, att man äntligen kan stå för sig själv. Litegrann.
Jag älskar kulturnatten, trots att jag blev bitter där mot slutet. ♥