Eller så gör jag inte det. Är precis lika trött som jag ser ut. Jag tror jag har hamnat i en konstant matkoma. Kanske för att jag har ätit konstant i typ en vecka. Jag och en kompis kom, en deppig kväll, fram till att något som är väldigt bra här i livet är mat. So true 

 

Bilder från Gotland kommer upp imorgon, jag har haft en väldigt fin helg med min världsbästis. Det var så himla, himla underbart att få träffa Eira igen, det var FÖR LÄNGE SEN. Vi har promenerat runt och pratat om livet, stalkat brandmän, dagdrömt om drakar och letat efter britter i buskarna. Bäst. 

 

Mina linser kan ta sig, kan inte se ett skit sohdpgdh. Nu ska jag skriva och bli författare hejdå 

 

(För ett år sedan: 

Hans värld kanske snurrade fint men min snurrade backwards

och det var då jag grät som han såg och det var då han sa förlåt

och det var då jag sa whatever och det var då han också grät

och det var då han var hög som jag var nere och det var då jag förstod) 

 

kanske var det mitt största misstag eller kanske var det menat 

(only future can tell us about the past?) 

Men jag tog hans hand i alla fall 

höll den i några månader, nästan ett år 

tills han släppte

och jag kan inte komma på något bra jag lärt mig

för allt jag lärt mig borde jag aldrig behöva lära mig, 

jag borde veta, jag borde alltid ha vetat 

 

Ni förstår inget, det behöver ni inte

nu ska jag köpa mat.