Back in Baby's arms
Hej vänner.
Jag är i Umeå igen. Denna gång för att stanna lite mer än fem dagar. Jag tänker till och med kalla mig för Ume-bo, för jag kan faktiskt stan bättre än Duane som bott här fyra år.
Jag anmälde mig till ett projekt här för ett par veckor sedan. Back in Baby's arm heter det. Arrangerat av Elin Lundgren. Läs gärna om projektet här.
Omkring hundra kvinnor kommer på lördag stå i centrala Umeå, ta plats och synas. Var och en kommer att ha olika sminkningar och olika historier bakom dem, men en gemensam faktor; misshandel.
Projektet görs för att uppmärksamma kvinnomisshandel som tyvärr sker mer än vad många nog vet. Jag fick idag veta att nästan varannan kvinna i Sverige blir/har blivit misshandlad. Sexuellt, fysiskt eller psykiskt. Detta är så jävla osynligt. Hur många stöter du på per dag, som du ser har blivit utsatta för något slags våld? Jag har aldrig träffat någon. Inte på stan. Inte så.
Var på presentation och repetition av projektet idag. Fick höra historian bakom, anledningen till varför Elin arrangerar detta. Fick se bilder från Malmö 2008 där detta projekt anordnats tidigare. Jag har aldrig blivit fysiskt misshandlad, men att bara se sminkningarna gjorde ont i hela kroppen. Att vakna till liksom, se vad som händer. Och så namnet. Back in Baby's arms. Taget från Pasty Clines låt. Tillbaka till baby och armarna och den där destruktiva tryggheten. Den känner man igen.
Det ska bli väldigt intressant att medverka på lördag. Se vad man får för reaktioner. Will update för utvärdering!
Åkte hem från presentationen med mycket tankar i huvudet och mådde lite sådär. När jag kom innanför dörren hängde ett snöre från en filt som var upptejpad i taket. "Pull here for love" stod det. Drog i snöret och JÄTTEMÅNGA hjärtformade ballonger regnade ned på mig, med fina ord skrivna på varenda en av dem. Kände mig som ett litet barn ♥ Levande ljus var tända i lägenheten och te stod redo på bordet. Min pojkvän tog paus från pluggandet och lyssnade när jag berättade om presentationen och projektet.
"Det är så viktigt", sa han.
Åh om alla bara vore som du.
Jag anmälde mig till ett projekt här för ett par veckor sedan. Back in Baby's arm heter det. Arrangerat av Elin Lundgren. Läs gärna om projektet här.
Omkring hundra kvinnor kommer på lördag stå i centrala Umeå, ta plats och synas. Var och en kommer att ha olika sminkningar och olika historier bakom dem, men en gemensam faktor; misshandel.
Projektet görs för att uppmärksamma kvinnomisshandel som tyvärr sker mer än vad många nog vet. Jag fick idag veta att nästan varannan kvinna i Sverige blir/har blivit misshandlad. Sexuellt, fysiskt eller psykiskt. Detta är så jävla osynligt. Hur många stöter du på per dag, som du ser har blivit utsatta för något slags våld? Jag har aldrig träffat någon. Inte på stan. Inte så.
Var på presentation och repetition av projektet idag. Fick höra historian bakom, anledningen till varför Elin arrangerar detta. Fick se bilder från Malmö 2008 där detta projekt anordnats tidigare. Jag har aldrig blivit fysiskt misshandlad, men att bara se sminkningarna gjorde ont i hela kroppen. Att vakna till liksom, se vad som händer. Och så namnet. Back in Baby's arms. Taget från Pasty Clines låt. Tillbaka till baby och armarna och den där destruktiva tryggheten. Den känner man igen.
Det ska bli väldigt intressant att medverka på lördag. Se vad man får för reaktioner. Will update för utvärdering!
Åkte hem från presentationen med mycket tankar i huvudet och mådde lite sådär. När jag kom innanför dörren hängde ett snöre från en filt som var upptejpad i taket. "Pull here for love" stod det. Drog i snöret och JÄTTEMÅNGA hjärtformade ballonger regnade ned på mig, med fina ord skrivna på varenda en av dem. Kände mig som ett litet barn ♥ Levande ljus var tända i lägenheten och te stod redo på bordet. Min pojkvän tog paus från pluggandet och lyssnade när jag berättade om presentationen och projektet.
"Det är så viktigt", sa han.
Åh om alla bara vore som du.
Kommentarer
Trackback
